Pacemakern
För att förstå den enorma genomslagskraft som pacemakern har fått kan man läsa mer om både den och hjärtrapporten på hjärt-lungfonden.se. Forskningens utmaningar och hälsoläget kring hjärt- och kärlsjukdomar samt nya och spännande forskningsprojekt tas upp i detta sammanhang. Man kan dock inte diskutera framgångar inom området utan att nämna pacemakern. Miljontals patienter världen över kan nämligen leva fullgoda liv idag tack vare denna lilla elektroniska hjärtstimulerare. Här i Sverige har 44 000 patienter pacemaker.
Rune Elmqvist
Mannen bakom pacemakern hette Rune Elmqvist och han var läkare och medicinsk tekniker. Tillsammans med kirurgen Åke Senning uppfann han den lilla dosan som på ett effektivt sätt hjälper människor med hjärtrytmrubbningar, även kallat arytmier. Han är också känd för att ha utvecklat de första bärbara EKG-apparaterna. 1958 var året då den första pacemakern både tillverkades och opererad
es in på patienten Arne Larsson som tack vare den levde tills han blev 86 år. Åke Senning utförde den lyckade operationen. Pacemakern har elektroder som leder in i hjärtat och läser av dess rytm. Om hjärtat arbetar för långsamt eller slår oregelbundet korrigerar pacemakern genom att sända rätt signaler till hjärtat. Med hjälp av trådlös kommunikation skickar pacemakern information om hur patientens hjärta mår till datorer på sjukhuset.
Utveckling
Forskningen har gått framåt och med den har storleken på pacemakern krympt markant. Dagens pacemaker kan storleksmässigt liknas vid en femkrona, består av titan och transistorer och väger bara strax under femton gram. Pacemakern opereras numera in under lokalbedövning till skillnad mot den stora operation som Arne Larsson var med om. Den första pacemakern utgjordes av två stycken kiseltransistorer, några batterier och andra användbara komponenter som hade gjutits in i epoxiplast, med en enkel skokrämsburk som form.